Borneo och Komodo med Bromo
Orangutanger, näsapor och komododrakar i Indonesien
Färdledare
Lokal naturguide
Bilder
Program
Vi flyger med välrenommerat flygbolag mot Jakarta via Europa eller Mellanöstern. Under flygresan serveras flygmåltider.
Ankomst till Java, världens mest tätbefolkade ö med närmare 60% av landets befolkning. Vi har en transfer bokad med vårt flygplatshotell som möter dig med en skylt. Hotellet är utrustat med pool och flera olika restauranger.
Efter frukost är det dags att ta hotellets flygplatstransfer tillbaka till flygplatsen för att flyga till Kalimantan och staden Pangkalan Bun. Vid ankomst till indonesiska Borneo möter din lokalguide för att köra direkt till hamnen Kumai. Pangkalan Bun är en liten sömnig regnskogsort med en handfull lokala restauranger, s k warung, och som mest är känd som porten till orangutangriket längs Sekonyerfloden. En halvtimme senare kliver du ombord på en klotok, regionens flodbåtar.
Nu väntar ett äventyr i regnskogen där vi reser längs den berömda floden ombord på ett traditionellt indonesiskt flodfartyg i ädelträ. Hytterna är små och enkelt inredda men mestadels av tiden ombord spenderar du på däck eller på taket för att spana ut över regnskogstaket där näsapor, andra apor och fåglar lever. Dagens mål är rehabiliteringscentret Tanjung Harapan där man återrehabiliterar skadade eller föräldralösa orangutanger till ett vilt liv.
En rehabiliteringsprocess som tar orangutangen från karantän till ett vilt liv, via en läroperiod i det vilda där man lägger ut frukt på plattformar för att rusta orangutangen innan den klarar sig helt själv och försvinner ut för alltid i regnskogens inre. Varje dag på eftermiddagen lägger nationalparkens rangers ut frukt till orangutangerna och har du tur kommer en eller flera för att äta sig mätta. Vi befinner oss i en våtmark som också genomgår en återbeskogning – den som vill kan engagera sig i att återplantera ett träd.
Efter att ha besökt plattformarna reser vi vidare uppströms, spanandes efter djurlivet längs Sekonyer-floden. Här befinner vi oss i näsapornas rike. De förvånat uppnosta honorna vaktas avundsjukt av flockens hanne, som i sin pompösa pösighet påminde skogsfolken om en korpulent holländare, varför de kallade näsapan Orang Belanda, ”holländare” efter kolonisatörerna från Europa. Andra arter apor klänger i trädtopparna och glider det upp en krokodil i vattnet under skuggan av träden, blir tjattret närmast öronbedövande.
Blommar regnskogsträden fladdrar fjärilar längs vår rutt och när de tropiska fikonträdens frukter mognar, flockas apor och näshornsfåglar i träden. Efter solnedgång ankrar vi upp längs flodkanten och vi gör en nattsafarivandring. Ledda av våra lokala guider och deras lyktor spanar vi efter ormar, ödlor, tarantellor och sovande fåglar. Om vi har tur stöter vi på självlysande svampar och det storögda spökdjuret. Vi vaggas till sömns efter en indonesisk middag ombord.
Efter en speciell djungelfrukost, kanske inramad av gibbonapornas melodiösa sång, är det dags att fara till Pondok Tanggui. Här finns en orangutangplattform där man erbjuder de orangutanger som lever längre in i skogen frukt. Efter niotiden ser vi först hur regnskogstakets mjuka grenar böjer sig och sedan siluetterna av orangutangerna som tar sig fram med stor smidighet mot frukten. Pondok Tanggui var den plats där unga rehabiliterade orangutanger släpptes ut i det vilda – men för att undvika att de tog sig in i de närbelägna oljepalmsplantagen utanför nationalparken, så valde man att även här ge orangutangerna möjlighet att äta sig mätta innan de blir alltmer förvildade och försvinner allt längre in i nationalparken.
I nationalparken Tanjung Puting ligger Camp Leakey, ett forsknings och rehabiliteringscentrum för orangutangen, grundat av professor Biruté Galdikas 1971, som döpte platsen efter sin mentor dr Louis Leakey. Centret är världsberömt för sin forskning om orangutanger och att se den dagliga matningen av dessa halvvilda människoapor är en upplevelse för själen.
Även Pondok Tangui är ett rehabiliteringscenter för orangutanger som tidigare hållits i fångenskap och den indonesiska delen av Borneo har världens största population av vilda orangutanger i världen. Under 2007 drog Världsnaturfonden igång det stora projektet Heart of Borneo tillsammans med Malaysia, Brunei och Indonesiens regeringar för att rädda det stora vilda område som ligger i hjärtat av regnskogsön.
Nationalparken Tanjung Puting ligger på en halvö på södra Borneos och är öns största skyddade landområde sedan 1935 och även om skyddet har vacklat spelar parken en mycket viktig roll med stora vilda träskmarker med nipapalmer och regnskog av olika ålder där de flesta av träden når 30 meter och de äldsta exemplaren 50 meter. Regnskogsfloderna skär genom terrängen ned mot Java-sjön, såsom en mosaik av grönt med kontrasterande band av svart. Vid utloppen ligger en tät mangroveskog, som fullständigt myllrar av liv ovan och under ytan. Sankmarker med metertjocka lager av torv samt övergivna risfält som täcks av elefantgräs och ormbunkar samt den mycket viktiga lågväxta tropiska hedlandsskogen på näringsfattiga jordar, och som kompletterar nationalparkens många naturtyper.
I Tanjung Puting lever näsapor men även mycket mer svårsedda djur som den skygga trädleoparden, sibetkatter och malajiska solbjörnar tillsammans med gräsätare i alla storlekar upp till den imponerande vildoxen banteng. I luften trivs färgstarka fåglar och de imponerande näshornsfåglarna, stora fjärilar och i vattnet finns mängder av vattenfåglar och två arter krokodil. Lunch ombord och middag. De vilt spelande cikadorna markerar solnedgången och nattens inträde i regnskogen.
Mangroven och våtmarkernas växtlighet spelar en avgörande roll för risken för översvämningar, erosion, och har en stor roll i fortplantning för fisk och fåglar. Haven utanför nationalparken frekventeras av fiskeflottor från avlägsna delar av landet på grund av den rika förekomsten av fisk och skogarna ger lokalbefolkningen honung, vax, aromatiska träslag, rotting och fibrer för att tillverka rep och kläder, medicinalväxter, latex, byggnadsmaterial med mera.
Efter ytterligare en djungelfrukost skall vi få göra en skogsvandring för att leta efter vilda djur och tar oss sedan tillbaka till vår båt och lunchen genom att paddla kanot. En stunds vila och ett besök vid Tanjung Harapans orangutang-plattform för att möta våra näst närmaste släktingar med 97 % gemensamma gener.
Till skillnad från den malaysiska delen av Borneo är den indonesiska delen mer vild och inte så tillrättalagd. En tur i Tanjung Puting innebär alltid spännande djungelvandringar på jakt efter orangutanger, de röda bladaporna, näsapor men även små hjortdjur, skogssvin och näshornsfåglar. Lederna genom djungeln går genom bitvis ansträngande terräng med höjdskillnader och där lederna ofta är täckta av blöta nedfallna blad och våt jord som gör dem hala.
Över lederna växer regnskogsträdens tjocka rötter som det gäller att ha koll på medan man spanar upp i träden efter Borneos fascinerande vilda djur och fåglar. Under vandringar är det skönt att ha gummistövlar eller bra vandringsskor som tål väta.
Lunchen serveras ombord.
Om det inte regnar under eftermiddagen och kvällen dansar eldflugorna på speciella platser. Vi hoppas kunna njuta av detta magiska skådespel efter solens nedgång. Middag och ytterligare en djungelnatt ombord.
Tidig morgon under ljuden av den uppvaknande regnskogen äter vi frukost samt checkar ut från vår klotok för att nu styra kosan söderut i Indonesiens arkipelag. Från Borneo i de Stora Sundaöarnas rike till de små Sundaöarna och västra Flores går resan via Indonesiens mest tätbefolkade ö, Java.
Vi flyger till Surabaya och tar oss genom folkvimlet ut i Östjavas suggestiva landskap som präglas av risodlingar och högplatån med flera av landets vackraste vulkaner där vi skall uppleva soluppgången över landskapet i Bromo-Tengger-Semeru nationalpark. Resan från Surabaya till högplatån tar ca tre timmar och vi inkvarterar oss på mellanklasshotell Lava View Lodge eller liknande.
Vi får en kopp te eller kopi för att komma igång i kylan vid tretiden på morgonen. Vi reser till Penanjakan på 2700 meters höjd för att vänta på soluppgången. Under regnperioden brukar det ofta vara molnigt men upplevelsen är ändå storlagen när man ser de tre vulkantopparna Bromo, Batok och Semeru avteckna sig mot Sandhavet eller svävandes ovan molnen.
Vi reser sedan ned över Sandhavet till Bromos fot. Här kliver vi de 250 trappstegen upp till kraterranden för en magisk vy över landskapet. Detta förutsätter givetvis att Bromo inte är aktiv vid besöket. Vi återvänder till vårt hotell för frukost och reser sedan åter upp de tre timmarna till Surabaya för en natt på flygplatshotell. Kvällen är på egen hand.
Idag flyger vi från Surabaya till Labuan Bajo på ön Flores, en av väldigt få indonesiska öar som döpts av portugiserna. Om vi kan ta ett av direktflygen tar resan ca två och en halv timme, i annat fall flyger man via Bali. Västra Flores kallades Kopondai av kolonisatörerna tack vare de magnifika flambojantträden, Delonix regia.
Portugisiska handelsmän och missionärer kom till Flores på 1500-talet och spår av deras språk och kultur, och inte minst religion, lever kvar. Dominikanermunkorden var mycket framträdande såväl här som på närliggande öar som Timor och ättlingarna till portugiser och lokala kvinnor engagerade sig i sandelträhandeln under de kommande två århundradena. Deras språk blev en mix av portugisiska under bön, malajiska för handel och det lokala språket, som den brittiska kaparen, piraten William Dampier skrev om efter sin resa hit 1699. Flores blev till slut en del av det Holländska Ostindien 1854 och under andra världskriget ockuperades ön av japanerna 1942.
Västra Flores är en av få platser, förutom Komodo och Rinca, som härbärgerar världens största ödla, Komodo-varanen, och är därför en del av världsarvet Komodo Nationalpark. Här har man även funnit fossil av utdöda dvärgformer av Stegodon som levde här för 12.000 år sedan. För att inte tala om den uppmärksammade upptäckten av den en meter långa Homo Floresiensis i grottan Liang Bua för drygt 20 år sedan.
Labuan Bajo är därför porten till Komodovaranens rike, där man i tillägg kan njuta av fina dyk- och snorkelupplevelser, inte minst under den tid på året som valhajen kommer till området. Vid ankomst installerar vi oss på hotell Bayview Gardens och har dagens måltider på egen bekostnad.
Öarna öster om Bali räknas till den australienska floran och faunan. Öarnas torra savanner blir glättigt gröna under regnperioden och här lever gultofskakaduor och tjattrande parakiter. Vattnet är turkost och klart med flera fina korallrev och under vistelsen ombord skall vi få möjlighet att snorkla.
Under 700-talet styrde det mäktiga Srivijayariket den indonesiska arkipelagen och detta handelsfolk hade fartyg med uteriggare vilket bl a kan ses på reliefer på UNESCOs världsarvstempel Borobodur på Java. Under influenser från kinesiska, indiska och sedermera europeiska fartygsmodeller utvecklades fartygsmakandet genom tidevarven. Bugisfolket från den allra sydvästligaste provinsen på Sulawesi skapade det stabila pinisiskeppet, med sina sju segel, under 1800-talet. Fartygen trafikerar fortfarande de stora öarna och transporterar virke, cement och mat mellan öarna.
Vi reser till hamnen för att kliva ombord på vårt fartyg och installerar oss i hytt på vårt segelförsedda men motordrivna fartyg. Från hamnen stävar vi ut till en ö där vi snorklar på dess rev. Därefter är det dags att ta oss till Rinca. Här möts vi av en lokal ranger som tar oss på en tvåtimmars tur med lätt trekking genom skog och savann för att leta efter världens största ödla – Komodovaranen, med giftig saliv.
När vi kommer upp på en höjd har vi fantastiska vyer över ön, dess stränder. När vi sedan återkommer till vår båt så går färden vidare till ön Kalong. Det är en liten ö som omges av tät mangroveskog och här bor tusentals flygande hundar, den största arten fladdermus som äter frukt. I solnedgången lämnar de sin mangroveö för att leta föda i ett sällsamt spektakel.
Komodo nationalparks heta och torra klimat karaktäriseras av savannlandskap som Komodovaranen trivs i, man beräknar att det finns drygt 5.000 varaner kvar i nationalparkens fem öar. På platser i parken finns inte bara savann, utan även mangrove samt lövfällande monsunskog och subtropisk molnskog på över 500 meters höjd.
Här lever rusahjorten som är komodovaranens huvudsakliga byte, vattenbuffel, krabbmakaker, vildsvin och små sibetkatter. Många reptiler och fåglar har austronesiskt ursprung, som gultofskakadua och orangefotad storfotshöna.
Andra spektakulära arter fågel är grön kejsarduva, stornäbbad papegoja, sebraduva och pärlhalsduva. Den bästa tiden att besöka Komodo och öarna öster om Bali är under torrperioden april – november och det är normalt mindre antal besökare här under april – maj och september – november.
Korallreven runt nationalparken är fortsatt i fin form och erbjuder snorklaren mängder av färger och livsformer. Havets varelser som besöker vattnen här är kaskelot, blåval, delfiner, valhaj och den sällsynta dugongen. Idag skall vi göra en naturvandring på ön Padar som inte har några varaner men vackra vyer från höga toppar samt annat fågel och djurliv.
Förmiddagen bjuder på en snorklingstur ovan blå koraller på Pantai Merah vid ön Komodo. Efter lunch är det så dags att göra en vandringstur på Komodo för att se de imponerande varanerna som kan bli tre meter långa och väga 70 kilo som störst.
Efter frukost ombord skall vi ta oss ut till ett par olika platser för att snorkla. Om vädrets makter är med oss så kan vi snorkla på en plats där de majestätiska mantorna seglar i vattnet. Bäst tid att se dem är under september – början av november. Men förutom mantor finns goda chanser att se havssköldpaddor, revhajar och stora stim av fisk. Runt Sebayur-öarna finns många fina korallrev och sandstränder. Vi checkar ut från vårt fartyg och beger oss till hotell Bayview i Labuan Bajo eller liknande hotell. Kvällen är till eget förfogande.
Idag checker vi ut från vårt hotell för att utforska en av Flores fantastiska kalkstensgrottor. Batu Cermin upptäcktes av den holländske arkeologen Theodore Verhoeven 1951. Namnet betyder spegelgrottan på grund av grottans förmåga att reflektera solskenet som skiner in genom smala hål i grottans över del under morgon och tidig förmiddag.
När solens strålar lyser och återspeglas på grottans kalkstensväggar, stalagmiter och stalaktiter skapas vackra ljusfenomen som spegellika reflektioner i en lek mellan ljus och skuggor. Här avslutar vi vår resa i Labuan Bajo och vi reser till Bali för att avsluta resan eller bo här under en extravistelse. Flyg till Bali och en natt här på mellanklasshotell.
Under dagen inleds hemresan från Gudarnas ö till Sverige via mellanlandning.
Vid hemkomsten till Sverige är det dags att sortera bilder och minnen från andra sidan av världen.